Spanska ridskolan – elegans på fyra ben i hjärtat av Wien

När man tänker på Wien, tänker man kanske först på klassisk musik, kejsarpalats och tårtor. Men det finns också en annan typ av konstform som lever vidare mitt i staden – och den har fyra ben, vit päls och rör sig med en grace som är svår att beskriva. Jag pratar förstås om Spanska ridskolan, en av Wiens mest unika och traditionella sevärdheter.

Spanska ridskolan (Spanische Hofreitschule) är ingen vanlig ridskola. Det är en av världens äldsta ridinstitutioner och har funnits i Wien i över 450 år – ända sedan 1500-talet, då den grundades under Habsburgarnas tid.

Namnet “spanska” kommer från de spanska hästarna – ursprunget till dagens lipizzanerhästar, som fortfarande tränas här enligt klassiska metoder från renässansen. Det är ridkonst på högsta nivå, eller som man ibland säger: balett med hästar

Visste du att…

• Alla lipizzanerfölen föds svarta eller mörkbruna, och blir vita med åren.
• Det tar upp till 10 år att träna en häst till högsta nivå.
• Ridskolan har överlevt både krig och kejsardömets fall – och är idag ett världsarv enligt UNESCO.

Lite historia – hur allt började

Spanska ridskolan har faktiskt funnits i över 450 år, vilket gör den till den äldsta ridinstitutionen i världen där klassisk ridkonst fortfarande utövas på samma sätt som förr. Den grundades under kejsar Maximilian II på 1500-talet, som var mycket intresserad av hästar och ville föra in spanska hästraser till det kejserliga hovet – därav namnet Spanska ridskolan.

På den tiden användes hästar inte bara för ridning och transporter, utan också för ceremoni och status. Att kunna visa upp vältränade hästar som kunde utföra eleganta rörelser var ett sätt för kejsaren att imponera på gäster och visa sin makt.

Under 1700-talet, när kejsar Karl VI regerade, byggdes den magnifika Vinterridskolan vid Hofburgpalatset, där hästarna fortfarande tränar och uppträder idag. Byggnaden ritades av arkitekten Joseph Emanuel Fischer von Erlach och ser nästan mer ut som en slottsal än en ridhall – med kristallkronor, gallerier och vackra detaljer.

Sedan dess har traditionen fortsatt, generation efter generation. Trots att imperiet föll efter första världskriget, och trots modern tid, har ridskolan överlevt. Idag är den en levande kulturskatt och ett världsarv enligt UNESCO.