9/4/16 – 16/4/16
Phnom Penh – Shianoukville – Otres – Siem Reap
Ja, hit kom vi med buss i lördags 🙂
Vi åkte ifrån Saigon/HCMC kl. 6,30 på morgonen med ett företag som hette BLABLA och vart framme i Phnom Penh vid klockan 13 tiden.
Bussresan gick väldigt smidigt vilket jag var lite stressad över innan då jag läst både bra och dåliga erfaranheter ifrån gränsövergångarna och jag vart inte helt säker på vilken vi skulle passera, men det blev i alla fall BORDER- BAVET och det ska tydligen vara den bästa.
På vissa gränsövergångar har folk fått vänta i FLERA timmar, fått betala mer för visum än vad det ska kosta, bussar har stannat flertalet gånger på ställen och vissa lurade till att ta ut pengar för att de ”måste” ha kambodjanska pengar in i landet osv. vilket man INTE behöver… Så skonade ifrån sådana tradigheter blev vi.
Väl framme på busstationen visade det sig att vårt hotell inte låg alltför långt bort så vi promenerade dit.
Iprincip lika mycket trafik som i Vietnam, men… waay mindre tutande.
Att hitta hotellet (fast det skulle vara nära) var mindre lätt.
Kristoffers GPS på mobilen visade oss vägen men när vi stog precis där den vägledde oss såg det INTE ut som på bilderna.
Vi stog framför ett gult ruggigt gammalt hotell, med en stor mur runt om, trasiga väggar och man hörde inga ljud därifrån… Så, vi tänkte nä alltså här kan det ju för tusan inte vara, vi dör då, så vi gick runt i små gator runt om detta rugghotell för att se om vi kunde hitta en skylt med vårt hotellnamn på.
När vi gått i ett antal gatot, frågat ett antal människor som inte förstod så börja man lacka till lite, haha. 35 grader, inga moln, vindstilla, inte världens bästa skor att gå i och kvavt så ville man liksom bara fram, så vi gick tillbaka till den ruggiga huset och över gatan satt där några sömmerskor i ett skjul som vi gick fram till och efter MÅNGA om och men så kunde dom med hjälp av pekningar och ”teckenspråk” vägleda oss.
Wooooow. Nu ska ni få höra!
SÅ fint hotell vi hamnade på. Trodde knappt mina ögon.
Kan också vara för att vi var ganska låga efter att ha trott det var det gula ruggiga hotellet, men vad bilderna visade så var det såå mycket finare i verkligheten. För ett grymt pris.
Fattar inte hur det kunde bli så fel på GPS’en…
(nu skrattar du va pappa?
– En riktig karta ska man alltid ha. GPS’er har fått folk att köra ut i sjöar osv hahaha)
Men jaja, vi hittade i alla fall och fick ett jättestort och fräscht rum som hade två stora fönster på vardera sida på 10e våningen så att man såg ut över heeeeela stan.
Jacuzzi, sauna, restaurang och frukostbuffe på 15e våniningen med en riktigt fin utsikt och ja, vad mer ska man säga, det var suuperfint 🙂
Väl instalerade så begav vi oss till fots mot S 21 – TUOL SLENG fängelset.
Det var tidigare en High School men eftersom Pol Pot inte direkt förespråkade utbildning så togs den över och gjordes om till ett fängelse.
Upp till 20000 människor, både vuxna och barn, hölls fängslade och blev torterade här, med endast 7 överlevande totalt.
Alla som tvingades till fängelset blev fotograferade, ibland även efter att de blivit torterade.
Tortyrmetoder som man aldrig skulle kunna föreställa sig…
Dagen därpå så hämtade en tukktukk upp oss klockan 9 på morgonen utanför vårt hotell och tog oss till Killing Fields som tog ca 40 min.
Väl där kostade det 6 dollar att komma in och då ingick audio guide, till och med på svenska! Man fick också en liten broschyr med info och en karta. Det var ett ganska stort område!
Killing Fields heter egentligen Choeung Ek och var Kambodjas största plats för folkmord när Pol Pot och de Röda Khmererna hade makten över landet. Detta var under sista halvan av 70-talet och Pol Pot ville att samhället skulle bli självbesörjande utan varken exporter eller import. Han ville att samhället skulle bli ett bondesamhälle i princip, och därför skulle alla med en utbildning dödas, även alla som visade något motstånd och till och med alla med glasögon skulle dö. Pol Pot fick ihop sin ”armé” av röda khmerer genom att ta unga män utan utbildning och erbjuda dom ett heltidsjobb och mat att äta. Eftersom 80% av befolkningen på den tiden led av svält så var hans erbjudande lockande.
Offren blev transporterade av de röda khmererna till Choeung Ek i stora lastbilar och blev dödade där. Det spelades ofta hög musik för att man inte skulle höra offrens skrik.
I början gick man förbi skyltar som förklarade hur alla offer blev avsläppta på området, och hur kemikalier användes för att de döda kropparna inte skulle stinka.
En massgrav och ett skåp med kläder som offren haft på sig när de kommit till Choeung Ek eller som de haft på sig när de mördats. I början dödades alla människor nakna och insmorda med kemikalier för att ta bort stanken, men när man var tvungen att effektivisera arbetet för att fler skulle dö så slutade man med det. Man slösade heller inte ”dyra” kulor på att skjuta ihjäl offren utan man använde billig utrustning som fanns tillgänglig. Ett effektivt sätt var tydligen att skära av nacken på offren med palmstjälkar (sockerpalmers stjälkar är väldigt vassa), det gick snabbt och offren kunde inte ge ifrån sig mycket ljud.
Mot detta träd dödades spädbarn genom att hålla i deras fötter och svinga deras huvuden mot trädet. Därefter kastades de ner i massgraven precis bredvid.
Turen runt området avslutades här. Denna byggnad är en ”minnesstupa” där skelett bevarats från offren av folkmorden. 8000 kranier ligger där inne.
Det var helt sjukt att se och väldigt svårt att ta in allt som hänt. Så många intryck. Jag kan verkligen inte förstå allt det brutala som hände för bara 40 år sedan, på platserna jag idag promenerat på.
Jag är otroligt glad att jag tog mig dit och fick se allt med egna ögon idag. Jag har lärt mig otroligt mycket och är verkligen överrumplad över hur mycket ondska som har funnits (och finns) i världen.
Shianoukville
Slappa, slappa och åter slappaaa är vad vår vistelse i Sihanoukville består av.
God frukost, lunch, middag och dricka också såklart och att bada i poolen och havet.
Detta stopp kom i precis rätt tid kände vi båda. Som vi svettats under resans gång alltså och utan tillgång till pool eller strand. Ja, jacuzzi fanns det på förra hotellet men det är inte samma sak, så -thanks sihanoukville!
Både igår och idag så har vi legat först på stranden och sedan vid poolen följt av någon timmas vila på rummet (gamlingar).
Strandrestauranger längs hela stranden där vi både ätit frukost och middag. Supermysigt.
Iförrgårkväll beställde vi in vars en öl och vars en BBQ tallrik. Grymt mycket mat fick vi då vi sa att vi var ”sjukt hungriga” innan vi beställde maten vart på kyparen sa ”okok we’ll make you a big plate and I promise you’ll be full” och ja, verkligen!
På dagen så fick jag ”trådat” mina ben…
Och druckit kokosnötvatten…
Och druckit ananas-shake…
Gårkvällen (sista kvällen på sirendipity beach) så åt vi på samma ställe som dagen innan då det var SÅ gott och man fick SÅ mycket mat 😉
Idag, onsdag så tog vi tukk tukk till Otres beach för två lugna dagar till, och oj så fint ställe.
Stället vi bodde på nu de två första dagarna var sådär…
Detta hotellet heter i alla fall Sok Sabay Bar & Restaurant och är verkligen en liten oas.
Otres beach 1 och 2 ska vara de lite finare och lugnare stränderna så vi tänkte ta en liten sväng om här i byn om en liten stund 🙂
OTRES
Godförmiddag på er 🙂
Just nu sitter jag och Krille på hotellets restaurang och väntar på vår lunch för att efter det checka ut och sedan åka emot flygplatsen där vi 18,15 tar ett inrikesflyg till Siem Reap.
Dessa två dagarna har varit varma, svettiga och lugna. Vi har besökt stränderna otres 1 och otres 2 med massor av andra folk då det nu den 13e var Khmer New Year. Det varar 13-14-15e.
Så musik, massor av familjer, grillande, badande och glada människor är vad stränderna varit fyllda med. Skoj!’
Underbart att få göra denna resan ihop med den jag älskar. Fantastiskt att vi funkar så bra ihop också 🙂
Köpte flipp flopp för någon dag sedan men det skulle jag aldrig gjort…
Mina fötter är de sämsta någonsinn när det kommer till värme. Jag får blåsor DIREKT. Alltså – DIREKT, om jag har någonting annat än sneakers.
Jag vet om det men när det är sommar och sol eller som nu på semester så vill man ju ha det så enkelt som möjligt och sneakers blir ju så varmt dessutom så ja, nu har jag fyra vattenblåsor UNDER fotsulan, en på sidan av hälen, en på min lilltå och en på tån bredvid lilltån på ena foten. På andra har jag bara två på mina tår som är sönder sen några dagar sedan då jag fick dom av mina converse…
Om jag ska vara ärlig vill jag skrika och gråta för jag tycker synd om mig själv och för det gör så jäkla ONT. Jag går söligare än en sengångare och till och med K sa såhär idag ”jadu, nu vet jag hur du känner när vi är ute och går och jag går saktare än dig” … Det säger väl en del, han blev frusterad på takten vi höll när vi gick… Menmen… Så är det och jag får överväga att ha sneakers.
Meeen, nog av klagande på fötter 😉
Vi hörs när vi nått siem reap!
SIEM REAP
Här kommer en bildbomb ifrån idag när vi besökte –
Angkor Wat
Angkor Thom
Ta Prohm
och några mindre tempel påvägen därimellan…