BARRANCO CAMP

Vi vaknade kl 7,00 som vanligt följt av tvätt, frukost och avfärd klockan 8,00. Olyckligtvis nog så fick de två herrarna, Kent och Anders lämna oss pga. att de kände sig väldigt dåliga. Sång och avskedsdans bjöds det på och sedan splittrades vi. Kent och Anders gick ner med vår ena guide ALPAN samt de 10 porterna som funnits för dom och kvar blev jag och pappa med vår guide ISAYA och våra 10 porters. OLOTO, assistant guide fick vi också med oss här. En lärling kan man säga. Så under dagarna var det jag, pappa, Isaya och Oloto som gick ihop.

Denna dagen skulle vi gå ifrån 3840 meter upp till 4630 meter för att aklimatisera oss och sedan ner till 3950 meter där vi skulle sova över natten.

En dag i blåst, regn och dimma var det. Sämsta dagen av alla 7 för min del kan jag säga. Inte direkt pga vädret för jag visste att det skulle kunna ske, MEN, jag fick känningar av höjdsjuka.

En bit innan vi nådde Lava Tower så fick jag ont i huvudet, och ju högre upp vi kom blev känningarna av värken allt mer tätare. Väl nått toppen så åt vi lunch där och gick sedan ner igen. Här tänkte jag att om jag känner såhär imorgon så bryter jag, då vågar jag inte mig på en höjning till. Varför jag inte bröt direkt var för att jag visste att vi skulle ner på 3950 meter vilket bara var ca 150 m högre än var vi sov på igår och där hade jag ju mått bra så jag kände att jag ville härda ut natten för att se om min kropp vande sig till dagen där på, och mycket riktigt, det hade den för jag vaknade utan några bekymmer alls. Min ork i kroppen är det inga bekymmer med utan det är just höjden.

Det som hände när vi kom ner till campet var dock att pappa somnade bumms i tältet. Jag var trött, men jag ville bara få bort den ”dumma” värken så jag blev lite rastlös. Gick in i mat-tältet och möttes av nypoppade popcorn och en stor skål jordnötter samt varmt vatten. YEEY, jag bara åt som fan där inne, själv hahaha, tills, ” knock knock on the tent ” , Isaya kom in.

Vi satt och pratade en stund och jag sa hur jag mådde. Vi bestämde ihop att vi skulle avvakta till morgondagen för att se om det blev bättre och att jag skulle gå och vila nu i två timmar innan middagen.

Klockan blev 6,30 och det var dags för middag. En RIKTIGT god middag. Pastaröra med massa grönsaker, sås, friterat bröd med lök i och frukt bredvid. Fy fasen var gott. MEN jag hade INGEN aptit. Jag tog en pastabit och förde emot min mun men jag lovar, en cm närmre och jag hade spytt rakt ut. Blev så himla ledsen men det gick inte så jag gick och la mig och som tidigare skrivet vaknade jag sen på morgonen och mådde som vanligt, och DÅ kunde jag äta. Så då åt jag vitt rostat bröd med ett lager jordnötssmör på 😉 tasyyyy!